(jag, min fina "syster" Bea & "lillebror" Tommie)

Jag är så himla lyckligt lottad som har två familjer. Jag vet att det är lite förvirrande, jag har ingen fosterfamilj och är inget problembarn, det råkar bara vara så att jag har tillämpats två familjer helt enkelt. En är jag uppväxt med, min älskade mamma, pappa och storebror, den andra har liksom växt in i mig. Jag bodde hos dom en hel sommar mellan åttan och nian, sen var jag fast där. Jag kommer och går som jag vill, jag bråkar med dem, jag gräver i kylskåpet, jag skäller på dem och allt ni kan tänka er som en vanlig familj gör.

Första gången jag var där, svor jag på att aldrig komma tillbaka. Jag tyckte det var ett dårhus.. Det visade sig vara de bästa dårhuset som fanns i hela världen, för hjälp, som jag älskar dessa människor. Det kommer bli oerhört jobbigt att lämna dem & alla andra som finns i min närhet. Men jag vet ju vilket äventyr jag ska på. Det kommer bli det bästa jag gjort i hela mitt liv.

När jag tog studenten fick jag en underbar present från min andra familj, en bok full med bilder på oss, sen en varsin text från alla i familjen. Kan säga att jag grät många tårar när jag väl vågade läsa det.

För att citera lite ur boken:
"Din värdfamilj är lyckligt lottad som får dig. Men du måste lova att om du finner den stora kärleken får du göra honom till svensk, för du måste komma hem. Grattis gumman och lycka till, längtar redan efter dig. Du är våran ängel"

JAG ÄLSKAR ER!!