Idag har jag insett att det är jul, då jag öppnade mina paket som mamma skickat. Fy vad jobbigt det är nu känner jag, vill mest av allt bara vara hemma och krama om alla nära och kära, men man kan ju inte få allt. Sjuuuuuuuukt jobbigt är det iallafall men jag hoppas det blir en bra dag ändå. Kl 2 ska vi till Ms kusin och fira jul, en amerikansk italiensk verison av jul, det blir spännande och jag är säker på att det blir trevligt. Trots det så är det ju omöjligt att inte tänka på alla där hemma. MEN, om bara (bara???) 83 dagar så får jag äntligen träffa mina föräldrar igen, det kommer bli den lyckligaste dagen på länge. Påminn mig om att aldrig fira jul utan mina nära och kära igen, snälla!